Motiverande mantra

Två lärare på Högskolan Väst har nyligen gjort en studie som kommit fram till att vårdpersonal gärna har föremål som visar tillhörighet, status och kompetens. Undantaget är inom psykiatrin där man tvärtom smygskäms för sådana föremål och gör allt för att dölja saker som utmärker sig i miljön.

Eftersom jag inte har en tanke på att jobba inom psykiatrin och är väldigt stolt över mig själv att ha klarat av (nåja.. snart ialla fall) hela utbildningen trots nästan heltidsjobb, två tonåringar, hus och hund har jag beställt en namnbricka där det står Leg. Sjuksköterska. Den kommer finnas hemma som ett mantra att tänka på när sista kursen känns för jäkligt jobbig, nervositeten över den kliniska examinationen och ångesten inför sluttentan smyger sig på likt en frustande Rambo-klon.

Det är nära nu... Jag ser ljuset i den mörka studie-tunneln.

Pay back

Jag visste att det skulle löna sig att slita lite extra! Utan att jag ens tänkte på att vi senare i programmet hade en palliativ kurs gick jag en liknande på distans i termin tre. Jag slet med dubbla kurser, även om distanskursen inte var jättejobbig.

Nu i sista stund upptäckte jag att den var väldigt lik våran ordinarie kurs i programmet som börjar på måndag. Så jag slängde in en ansökan om tillgodoräknande.

Idag ringde prefekten för institutionen och meddelade att jag får tillgodoräkna mig HELA kursen. Eventuellt skulle jag fått göra en kompletteringsuppgift - men det slipper jag alltså!!

Jag är ledig fram till den 20:e februari! Skall passa på att jobba och greja med huset så mycket jag hinner och orkar.

EN ENDA kurs kvar ... sen är jag LEG. SJUKSKÖTERSKA!!
Hur bra känns det på en skala???!!!